Det evinnerliga tjatet om säkerhet

Wenn ich säkerhet höre … entsichere ich meinen m/1887!

– Johan

Föreställ dig att en karl som är utrustad med en begagnad bilförsäljares anlete kliver fram till dig med en energidryck i handen. Förbluffad står du där och hinner knappt ens öppna käften innan han börjar han förklara åt dig att drycken är helt fri från kadmium och bly och att den är garanterat säker att dricka, det finns ingen som helst risk att få cancer och han har 58 studier han kan visa som bekräftar det. Under tiden pryder ett grisigt leende hans läpparna och han vevar flaskan framför ansiktet på dig och uppmanar dig att ta en rejäl klunk. Skulle du köpa energidrycken av honom eller skulle du steg för steg försiktig backa bakåt med händerna framför dig i förhoppning om att lägga tillräckligt lång avstånd mellan er så att han inte kan kniva dig i ryggen när du tar sats för att springa?

Precis så ser kärnkraftbolagens PR ansträngningar ut, det är stora och senfärdiga företag med allmänt skamfilade rykten som bankar sig på bröstet för att de sätter safty first medan andra lika suspekta företag bedyrar att härdsmältor endast kan ske en gång var hundratusenden år eller att avfallet ligger säkert i en miljon år. I artikel efter artikel och i intervju efter intervju så ser man snubbar i kostym stå där och svära på heder och samvete att kärnkraften är det säkraste sen säkerhetsbältet.

Vad sägs om att hålla käft istället? The lady doth protest too much, methinks. Varje gång man bedyrar hur säker kärnkraften är så förankrar man hos åhörarna att säkerhet är något man måste tänka på i samband med kärnkraft. Denna tanken uppkommer givetvis inte hos svensson när han hör någon prata om naturgas, vindkraft eller vattenkraft eftersom de energislagens företrädare aldrig någonsin nämner ordet säkerhet. Fråga mannen på gatan hur säker vattenkraft är, ingen aning kommer han svara eftersom han aldrig överhuvudtaget ens tänkt tanke att den kan vara osäker! Säkerhet ska helt enkelt tas gör givet, direkt du tar initiativet till att nämna säkerhet så har du besudlat diskussionen. Får du ändå en direkt fråga om säkerhet så bemöt den genom att skrocka och säga ”säkrare än vattendammen i Trollhättan i alla fall” eller något liknande så att du kastar bollen vidare till där den hör hemma. Låt de jävlarna svettas för en gångs skull!

Den uppmärksamma läsaren kanske frågar sig hur exempelvis barnstolsförsäljare kan komma undan med att prata om säkerhet. Skillnaden är att den produkt de egentligen säljer är just säkerhet, när Britax eller Cybex säger att just deras barnstol är säkrast så skapar det inte en implicit oro för att barnstolar som fenomen är osäkra, som mest kanske man tänker att konkurrenten är mindre säker men konsumenten har en känsla av kontroll eftersom han kan välja mellan olika alternativ.

När det gäller kärnkraft så kan konsumenten dock inte göra något relevant val kopplat till kärnkraftens säkerhet och kärnkraftverken säljer inte säkerhet, de säljer el. Allt säkerhetsbabblet åstadkommer är att plantera iden att kärnkraft eventuellt är osäker och alldeles oavsett om den är säker eller ej så är konsumenten maktlös. Kraftverket står där oavsett vilket elbolag han väljer.

Det kan kanke verka för sent att anamma den strategin nu när kärnkraftens (brist på) säkerhet redan impregnerats i folks medvetande men troligtvis räcker det gott att sluta prata om det. Skräck är trots allt något som aktivt måste hållas vid liv och slutar man koppla ihop konceptet kärnkraft med konceptet säkerhet så kommer folk undermedvetet anta att det inte är ett problem längre. Så enkelt kan det vara. Fokusera på de goda sidorna av det ni faktiskt säljer!

Det kan kännas lockande att gå i svaromål mot motståndare som sprider diverse fabler men på det stora hela så gör motståndarna troligtvis mindre skada än när kärnkraftsägarna själva gaggar om säkerhet varje gång kamerorna rullar. Att diskutera säkerhet med motståndarna ger bara frågan mer uppmärksamhet. Det är inte så många som annars läser eller lyssnar på vad motståndarna säger men desto fler läser när en VD för ett stort bolag uttalar sig i media.

Logiken är att man inte ska prata om det som uppfattas som ens svaghet eftersom det bara förstärker känslan av att man har något man faktiskt behöver försvara. Jag vet att kärnkraften är säker, du vet det också, men endast en försvinnande liten del av befolkningen är tillräckligt intresserad, eller överhuvudtaget kapabel, att ta in argumenten som krävs för att förstå det. Samma sak kan appliceras på många andra frågor, säljer kärnkraften avfallsförvaringar? Inte det? Sluta då prata om avfall! Fråga mannen på gatan hur mycket avfall kommunens fjärrvärmeverk producerar eller hur omsorgsfullt det tas om hand och han kommer säga ingen aning eftersom tanken aldrig slagit honom att det kan vara ett problem. Varför? Därför att ingen pratar om det!